Orig europabok 2

Första stycket i artikel  i Romfördraget har följande lydelse.
Varje medlemsstat skall under den första etappen säkerställa och i fortsättningen upp-rätthålla principen om lika lön för kvinnor och män för lika arbete.
Bestämmelsen är en del av det ursprungliga Romfördraget. Den infördes påbegäran av Frankrike, som då hade genomfört likalöneprincipen och fruktadekonkurrens inom textilindustrin i form av social dumpning från Benelux-län-derna, som inte hade genomfört likalöneprincipen.
Likalöneprincipen – en ny konstitutionell principGabrielle Defrenne var flygvärdinna och anställd hos det belgiska flygbolagetSabena. Hon hade lägre lön än den manliga kabinpersonalen, som utförde pre-cis samma arbete. Hon kunde, i motsats till den manliga kabinpersonalen,sägas upp från sin anställning vid  års ålder utan andra rättigheter än ettavgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Det fanns en särskild statligpensionsordning för kabinpersonalen inom civilflyget, dvs. i huvudsak kabin-personalen hos Sabena, men denna pensionsordning omfattade bara den man-liga kabinpersonalen, inte flygvärdinnorna. Inte mindre än tre omtalade mål iEG-rättens historia gäller Gabrielle Defrennes pensions-, löne- och arbetsvill-kor. De brukar kallas Defrenne ,  och .
Defrenne  gällde den direkta lönen för arbetet, som alltså var lägre för kvinnor än för män. EG-domstolens dom i detta mål kom  och slog nersom en bomb i ett Europa, där man på många håll fortfarande tillämpade sär-skilda kvinnolöner som var lägre än de löner som betalades till män för sammaarbete. Visst fanns bestämmelsen i artikel  i Romfördraget om lika lön förmän och kvinnor för lika arbete. Enligt fördraget skulle medlemsländerna hagenomfört likalöneprincipen redan under den första etappen i upprättandet av Den EG-rättsliga likhetsprincipen versus den europeiska enförsörjarfamiljen den gemensamma marknaden, men medlemsstaterna och de beslutande EG- ministerrådet och kommissionen, accepterade domstolens val som gällande organen hade kommit fram till att detta inte var möjligt. Man måste först ena rätt, ett val som ställde till sådana problem i medlemsländerna. I ett land som sig om ett direktiv som angav hur och när den skulle genomföras. Direktiv på Sverige, där politiken alltid står över juridiken och där en domstol kan åsido- detta område kräver ett enhälligt beslut av medlemsstaterna i ministerrådet.
sätta en lag endast under förutsättning att den ”uppenbart” strider mot grund- För säkerhets skull hade statscheferna i de olika medlemsländerna träffats och lagen, ter sig detta nästan obegripligt. Flertalet medlemsländer har emellertid kommit överens om att ge varandra uppskov med genomförandet av likalöne- en annan konstitutionell tradition som innebär, både att det finns konstitutio- nella bestämmelser och principer som kan ha ett bestämmande inflytande över EG-domstolen förklarade emellertid, att artikel , som ju är utformad på den ”vanliga lagstiftningen”, och att det finns en författningsdomstol som med ett klart och tydligt sätt, har direkt effekt även mot ett privat rättssubjekt som bindande verkan för politikerna tolkar den givna konstitutionen. De centrala flygbolaget Sabena. Flertalet artiklar i Romfördraget måste konkretiseras och bestämmelserna i de fördrag som konstituerar den Europeiska Gemenskapen förtydligas genom annan rättslig lagstiftning som direktiv eller förordningar.
uppfattas som en konstitution och EG-domstolen är den instans som tolkar Direktiven måste i sin tur ”implementeras” i de olika länderna genom natio- nell lagstiftning. Först därefter kan de EG-rättsliga principerna slå igenom i ett Likalöneprincipen fick genom domen i Defrenne  en konstitutionell enskilt fall. ”Direkt effekt” betyder just det som uttrycket anger, nämligen att karaktär och genom den fortsatta rättsutvecklingen har den vuxit ut till en mer regeln skall tillämpas direkt av den nationella domstolen utan mellankomman- generell princip om jämställdhet mellan könen, som inte bara omfattar arbets- de direktiv och nationell lagstiftning. Den direkta effekten motiverades i detta lönen i snäv bemärkelse, utan även de nationella fördelningssystem som kom- fall av artikelns dubbla syfte. Dels skulle den hindra att de medlemsländer som pletterar arbetslönen, nämligen den statliga socialförsäkringen och de olika lojalt hade genomfört likalöneprincipen fick en konkurrensnackdel i förhållan- yrkes- och företagsbaserade trygghetssystemen, inte minst pensionerna. Det är de till de länder som inte hade följt fördraget i denna del. Dels syftade bestäm- likhetsprincipens genomslag i dessa kompletterande fördelningssystem som är melsen till att förbättra arbetstagarnas villkor. Detta dubbla syfte gav likalöne- principen en central plats i Romfördraget som en av de fundamentala bestäm-melserna. Därför kunde den också tillämpas direkt även mot ett privat flygbo-lag.
Flera av medlemsstaterna och även kommissionen hade intervenerat i målet och förklarat att det var allas mening att artikel  inte skulle ha någon direkt effekt, men det hjälpte inte. EG-domstolens enda eftergift till den hittills härs-kande meningen var att domen inte skulle ha retroaktiv effekt, utan bara gälla Men jag måste ändå börja med arbetslönen, arbetslönen som ett sätt att förde- för framtiden och för de som väckt talan om tillämpning av artikel  före la resurser. Vi är vana att se på lönen och arbetet, inte som ett sätt att fördela domen i målet. Såvitt jag vet var det bara Gabrielle Defrenne som utmanat den resurser, utan som en bytesrelation där lönen bestäms av arbetets värde på rådande ordningen genom att ta detta steg.
marknaden. Det är riktigt på den nivå i samhället som utgörs av relationen Man har diskuterat varför EG-domstolen, denna mycket manliga försam- mellan den enskilda arbetstagaren och det enskilda företaget. Men det aggre- ling, valde att tillämpa artikel  på detta oväntade sätt. Det var nämligen gerade resultatet av alla dessa bytesrelationer blir på den samhälleliga nivån fråga om ett val. Det finns inga vedertagna juridiska principer som ger vid han- någonting annat, nämligen ett sätt att fördela resultatet av den gemensamma den att den tolkning av fördraget som EG-domstolen gjorde, nämligen att arti- produktionen. Huvuddelen av produktionsresultatet i ett modernt industriali- kel  hade direkt effekt, var mer ”juridiskt korrekt” än den tolkning som serat samhälle fördelas via arbetslöner och andra typer av ersättningar för utfört medlemsländerna och kommissionen hade utgått från, nämligen att artikel  inte hade någon sådan effekt. Frågan om hur långt Gemenskapens regler kan Fördelningen av resurser i det förindustriella samhället var organiserad på sträckas i förhållande till den nationella lagstiftningen framgår inte av ett annat sätt och följde andra normativa mönster. Arbetet var en integrerad del Romfördraget och kan inte heller härledas ur några statsrättsliga principer. Den av det sociala livet i den ekonomiska och sociala enhet man tillhörde. Någon vanliga förklaringen är att EG-domstolen använde Defrenne-fallet och artikel egentlig marknad för arbete hade ännu inte uppstått. Den som fördelade resur-  som en murbräcka för att ge EG-rätten ett inflytande över den nationella serna i den givna ekonomiska enheten hade en plikt att sörja för alla som lagstiftningen även inom det sociala området.
”hörde till” och denna försörjning skulle i åtminstone tillgodose de mest En annan fråga är hur det kunde komma sig att alla, medlemsländerna, grundläggande levnadsbehoven. Försörjningsplikten omfattade inte bara den Den EG-rättsliga likhetsprincipen versus den europeiska enförsörjarfamiljen som utförde arbetet utan hela familjen och den omfattade även de perioder i kringssystemet närmar sig de normativa mönster som präglar lönesystemet.
livet då personen ifråga inte kunde utföra något arbete. Husbonden hade en Här skiljer sig det engelska socialförsäkringssystemet från de andra euro- plikt att sörja för de ”lytta och åldersstigna hjon” som troget hade tjänat peiska systemen. Den s.k. Beveridge-modellen täcker bara grundläggande lev- nadsnivå. Arbetslöshetsersättningen utgår med exakt samma belopp som so- Det nya fria arbetsavtalet inom industrin bröt sönder denna fördelnings- cialbidraget. Den enda skillnaden är att socialbidraget är behovsprövat. I län- och försörjningsordning. Det fria arbetsavtalet innebar för det första att arbe- der där den obligatoriska statliga socialförsäkringen eller vissa delar av den bara tet och ersättningen för arbetet lösgjorde sig från den mera omfattande sociala täcker grundläggande levnadsnivå kompletteras den som regel av arbetsmark- relationen i det förindustriella samhället och blev just till ett särskilt avtal, och nadsrelaterade trygghetsordningar och andra försäkringsordningar.
för det andra att det uppstod en marknad för arbete och att lönens storlek Den nya principen om arbetsförhållandet som en ren bytesrelation utan bestämdes av arbetets värde på denna marknad. Det var en gradvis process.
andra sociala förpliktelser ledde inte bara till social nöd. Den var också ett hot Försörjningsaspekten var länge en integrerad del av de principer som styrde mot industrins behov av en lojal och stabil arbetskraft. Redan under -talet lönesättningen i industrisamhället. Försörjarlönerna till de vuxna männen, de uppstod i Frankrike en motrörelse, där ”de goda arbetsgivarna” slöt sig samman låga kvinnolönerna och de låga lönerna till ungdomar utan eget hushåll måste för att skapa en patriarkaliskt styrd arbetsorganisation som också innefattade förklaras på detta sätt. Dessa löneskillnader mellan olika sociala grupper, skill- ett socialt ansvar för de underställda arbetarna. En viss del av lönen var betal- nader som tidigare var mycket stora, kan inte förklaras utifrån principen om ning för utfört arbete, en annan del var ”social”, en erkänsla för arbetarens loj- arbetets värde på en marknad. Tvärtom tenderar en fri marknad att utjämna alitet och trofasthet. Den sociala delen av lönen var relaterad till försörjnings- dessa sociala löneskillnader – om än inte helt och hållet. Inte ens den fria mark- behovet och innefattade t.ex. sjuklön och pensioner vid invaliditet. Denna tra- naden kan helt frigöra sig från andra sociala mönster i samhället.
dition levde vidare långt in på -talet. Det franska barnbidraget började Den nya principen om arbetsförhållandet som en bytesrelation, där lönen som en ”sursalaire” (överlön) som ”de goda arbetsgivarna” förband sig att beta- utgår i förhållande till värdet och mängden av utfört arbete, lämnar åtskilliga la ut till arbetstagare med barn. Efter någon tid organiserade de en privat för- luckor i försörjningen. Någon lön utgår inte när arbetaren är för sjuk eller för säkringsordning för att utjämna den ekonomiska bördan av överlönen. I det gammal för att utföra något arbete och arbetslönen är inte relaterad till hus- tredje steget gick den franska staten in och gjorde denna försäkringsordning hållets försörjningsbehov. Principen om lön för utfört arbete måste alltså kom- obligatorisk för alla arbetsgivare. Först ganska sent frigjordes det franska barn- pletteras med andra försörjningssystem.
bidraget från anställningsförhållandet och blev en statligt bidrag till alla barn- Redan under -talet uppstod i Europa olika typer av ”friendly societies”, föräldrar. Denna patriarkaliska arbetsgivartradition präglade länge den franska frivilliga försäkringsordningar utan vinstsyfte som gav ersättning vid t.ex. sjuk- utvecklingen. Efterhand förvandlades den till olika sociala trygghetssystem dom och dödsfall. De fackliga organisationerna organiserade arbetslöshetskas- baserade på kollektivavtal. Det var först efter andra världskriget som Frankrike sor. Dessa frivilliga ordningar blev dock aldrig heltäckande. De som bäst försökte inrätta en mer sammanhängande statlig socialförsäkring. Det är tradi- behövde dem hade inte råd att vara med. Dessa frivilliga ordningar har nu i tioner av detta slag som är bakgrunden till de olika yrkes- och företagsbasera- stort sett spelat ut sin roll. De har ersatts av den statliga socialförsäkringen, de trygghetssystem som spelar en så stor roll, inte bara i Frankrike utan också olika yrkes- och företagsbaserade trygghetssystem och av privata försäkringar.
Redan på -talet inrättades i Tyskland ett obligatoriskt trygghetssystem Socialförsäkringen är numera det viktigaste av de trygghetssystem som för den nya industriarbetarklassen, som täckte arbetsolyckor, sjukdom, invali- kompletterar den direkta arbetslönen. Det gäller inte minst i Sverige. Men ditet och ålderdom. Det utformades som ett försäkringssystem finansierat dessa olika system måste ses tillsammans för att man skall få en bild av fördel- genom avgifter från arbetsgivare och arbetstagare. Systemet brukar kallas nings- och försörjningsordningen i ett visst land. För att få en fullständig bild Bismarck-systemet och har sedan stått modell för andra statliga socialförsä- måste man också beakta skattesystemet och den familjerättsliga underhålls- kringssystem i Europa. Bismarck-systemet var till en början begränsat till skyldigheten. Det kommer jag dock inte att göra i denna uppsats, eftersom industriarbetarklassen och skulle bara täcka de grundläggande levnadsbehoven.
dessa system åtminstone tills vidare ligger helt utanför den EG-rättsliga kom- Undan för undan utvidgades systemet till att täcka hela befolkningen och det skedde också en successiv normativ förskjutning genom att ersättningsnivånrelaterades till värdet och mängden av tidigare utfört arbete. Samma utvecklingägde rum i de övriga kontinentala länderna och i de nordiska länderna.
Inkomstbortfallsprincipen och intjänandeprincipen innebär att socialförsä- Den EG-rättsliga likhetsprincipen versus den europeiska enförsörjarfamiljen genomsnittligt lever på en lägre ekonomisk standard än männen. Det betyder att de gifta kvinnorna fortfarande får sin huvudsakliga försörjning genom man- Den grundläggande enheten i dessa fördelnings- och försörjningssystem var till nens inkomst. Detta påverkar de övriga systemen. Det tyska skattesystemet är en början inte individen, utan familjen. Fördelningen skedde på familjenivå utformat på ett sådant sätt att det är möjligt att försörja en familj på en och det förutsattes att familjen sedan fördelade de tilldelade resurserna på ett inkomst. Det tyska socialförsäkringssystemet för arbetstagare omfattar inte rättvist sätt. Den idealtypiska familjen bestod av mannen – huvudförsörjaren – arbetstagare som arbetar mindre än  timmar i veckan. Denna grupp består i hans hustru och barnen, även de vuxna barnen som förutsattes bo kvar i föräld- huvudsak av gifta kvinnor. Någon egen rätt till ålderspension får dessa kvinnor rahemmet tills de själva bildade familj. Hustrun arbetade kanske även utanför inte. De får leva på mannens pension och när mannen dör utgår istället änke- hemmet, men hennes lön betraktades inte som en nödvändig del av familjens försörjning, utan som ett extra tillskott. Denna idealtypiska familj svarade Pensionsåldern i det statliga pensionssystemet i England är fortfarande olika ganska väl mot hur folk verkligen levde, även i Sverige så sent som på femtio- för män och kvinnor, för männen  år och för kvinnorna . Det beror inte, som man kanske kunde tro, på någon föreställning om kvinnan som det sva- William Beveridge, den man som drog upp riktlinjerna för det universella gare könet som inte orkar arbeta lika länge som mannen. Bakgrunden är istäl- statliga socialförsäkringssystem som infördes i England efter andra världskriget, let det sociala faktum att den gifta kvinnan som regel är några år yngre än sin hade en genomtänkt teori om ”husmödrarna” och deras ställning i socialför- man.  infördes i England en avgiftsfinansierad ålderspension som började säkringen. Alla teorier och system måste utgå från fakta, skrev Beveridge. Fakta utgå vid  års ålder. Pensionsåldern var densamma för kvinnor och män, men i detta sammanhang var hur folk verkligen levde och försörjde sig, och faktum eftersom pensionen förutsatte tidigare förvärvsarbete utgick den som regel bara var vid denna tid att det stora flertalet kvinnor upphörde att förvärvsarbeta till män. Mannen var emellertid berättigad till ett hustrutillägg förutsatt att utom hemmet när de gifte sig. I och med äktenskapet får kvinnan en ny ”eko- även hustrun uppnått pensionsåldern. Det hade hon som regel inte under de nomisk status”, skrev Beveridge. Hennes huvuduppgift är nu att ta hand om första åren efter det att mannen gått i pension och alltså var familjens försörj- hem och barn. Det är mannens uppgift att försörja familjen genom arbete ning under dessa år otillräcklig. En kampanj, som fördes inte minst från utom hemmet. Makarna skall i socialförsäkringshänseende inte längre betrak- kvinnoorganisationerna, ledde till att pensionsåldern för kvinnor år  sänk- tas som individer utan som ett ”team”. Den sjukersättning eller pension som tes från  till  år. Det är alltså detta som är bakgrunden till den lägre pen- utgår till den gifte mannen är en ”joint benefit”, avsedd för bådas försörjning sionsåldern för kvinnor i England, som senare har vållat sådana problem i för- och följaktligen måste den också vara högre än den ersättning som utgår till hållande till likhetsprincipen. Uttrycket Cherchez la Femme bör i socialförsä- den ogifte mannen. Att det är fråga om en joint benefit visar sig om makarna kringssammanhang ersättas med Cherchez la Famille.
separerar. Hustrun skall då ha rätt till halva pensionen. Även om den gifta Sverige och de övriga nordiska länderna är de länder där utvecklingen mot kvinnan fortsätter att arbeta utom hemmet har hon inte samma behov av en individualisering av försörjningen gått längst. Förvärvsfrekvensen bland ersättning från socialförsäkringen som andra förvärvsarbetande om denna svenska kvinnor är nästan lika hög som männens. Följaktligen är också det inkomst faller bort. Det är ju mannen som är huvudförsörjaren och mannens svenska socialförsäkringssystemet ett jämställt system som utgår från att varje socialförsäkring är anpassad till att han har en hustru att försörja. Däremot individ faktiskt försörjer sig själv och också skall försörja sig själv.
måste den gifta kvinnan skyddas från de särskilda risker som är förknippade Försörjartilläggen är avskaffade, likaså änkepensionerna. Även de deltidsarbe- med äktenskapet som ett sätt att försörja sig, framför allt mannens död. Alltså tande kvinnorna (och männen) omfattas av socialförsäkringen. Det nya sven- ska pensionssystemet innehåller dock vissa eftergifter till ett kvarstående famil- Även de övriga europeiska socialförsäkringssystemen var från början upp- jerelaterat drag i förvärvsarbetet, nämligen de gifta kvinnornas deltidsarbete byggda kring denna familjemodell för arbete och försörjning. Tendensen har under åren när barnen är små. Det är detta som ligger bakom de särskilda visserligen gått i riktning mot en individualisering av försörjningen. Varje reglerna om garantipension utöver grundläggande levnadsnivå och de generö- vuxen individ skall försörja sig själv, som man brukar säga i Sverige. Men det sa reglerna om pensionsrätt för barnår i det nya svenska pensionssystemet.
gamla familjerelaterade mönstret för arbete och försörjning finns fortfarande Flertalet EU-länder har dock fortfarande ett socialförsäkringssystem som i kvar i många europeiska länder. Det är bara att läsa europeisk arbetsmark- viktiga delar bygger på det familjerelaterade försörjningsmönstret och det gäll- nadsstatistik. Förvärvsfrekvensen bland kvinnor i ett så genomindustrialiserat de i än högre grad vid den tidpunkt då den EG-rättsliga likhetsprincipen, eller land som Tyskland är fortfarande ganska låg och många tyska kvinnor arbetar likabehandlingsprincipen om man så vill, började slå igenom i de nationella bara kort deltid. Det betyder inte att de tyska kvinnorna svälter eller ens att de systemen. Detta är bakgrunden till den utvecklingsprocess som nu skall beskri- Den EG-rättsliga likhetsprincipen versus den europeiska enförsörjarfamiljen vas. På ena sidan i denna process står alltså den EG-rättsliga likabehandlings- Så långt i domen kan man tro att Gabrielle Defrenne är på väg att vinna principen, på den andra sidan de familje- och könsrelaterade europeiska trygg- målet. Den aktuella pensionsordningen var inte någon ordning för stora arbetstagargrupper, utan gällde bara för kabinpersonalen i civilflyget.
Visserligen fanns det inte något moment av avtal i själva den statliga pensions-ordningen, men det är du ju inget tvivel om att den särskilda statliga pen-sionsordningen på detta område hängde samman med avtalsförhållandena ibranschen och med en familje- och könsrelaterad syn på försörjningen. Detförutsattes att det stora flertalet av dessa flygvärdinnor, som undantogs från Likabehandlingsprincipen versus den statliga den statliga pensionsordningen, redan var gifta eller skulle gifta sig och därmed bli försörjda genom mannens lön och mannens pension.
Processen börjar  med det första Defrenne-målet, det som Gabrielle Men EG-domstolen hejdade sig i sista stund och förklarade att artikel  Defrenne förde mot den belgiska staten och som gällde hennes statliga pen- inte heller kunde tillämpas på de delar av det statliga pensionssystemet som sion. Det var det första målet som gällde likabehandlingsprincipen och social- innefattar särregleringar för vissa yrkesgrupper. Denna sista del av domen försäkringen. Enligt anställningsavtalet var Gabrielle Defrenne skyldig att sluta hänger på något sätt i luften. Den hänger inte alls ihop med de skäl som dom- sin anställning vid fyllda  år utan annan ersättning från arbetsgivaren än ett stolen anger för att de statliga pensionsordningarna inte skall omfattas av arti- avgångsvederlag motsvarande  månadslöner. I den belgiska socialförsäkrings- kel . Gabrielle Defrenne nådde ganska långt i detta mål, men inte ända lagstiftningen fanns en särskild pensionsordning för kabinpersonalen i civilfly- fram. Tiden var ännu inte mogen för att utmana en statlig trygghetsordning, get, men denna ordning gällde inte flygvärdinnorna, bara den manliga kabin- även om den var lika könsbunden som de privata ordningarna.
personalen. Det innebar att kvinnorna även i pensionshänseende hade sämre Sedan var det lugnt fram till mitten av -talet.  kom likalönedirekti- vet, men detta direktiv omfattar bara den direkta lönen, inte t.ex. företagsan- Defrenne hävdade i detta mål att även pensioner som grundas på arbete knutna pensionsordningar och än mindre den statliga socialförsäkringen.  skall betraktas som lön enligt artikel  i Romfördraget. Andra stycket i arti- kom det mera vidsträckta likabehandlingsdirektivet om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män ifråga om tillgång tillanställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor. Tanken från I denna artikel skall med ”lön” förstås den gängse grund- eller minimilönen samt alla början var att likabehandlingsdirektivet också skulle omfatta socialförsäkring- övriga förmåner i form av kontanter eller naturaförmåner som arbetstagaren, direkt eller en, men så blev det inte. Alla medlemsstater var inte beredda att ändra sina indirekt, får av arbetsgivaren på grund av anställningen.
familjerelaterade och därmed könsrelaterade socialförsäkringssystem. Direktiv Defrennes talan var oerhört skickligt upplagd. Hon hävdade att lönen inte bara på detta område kan bara genomföras av ett enhälligt ministerråd.
består av de förmåner som arbetstagaren får ut direkt som ett vederlag för Först  kunde medlemsstaterna enas om ett direktiv om successivt utfört arbete, utan också den ”sociala delen av lönen”, alltså t.ex. pensionen.
genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om Den aktuella pensionen finansierades genom arbetsgivaravgifter och betalades social trygghet. Direktivet är en kompromiss mellan likabehandlingsprincipen alltså indirekt av arbetsgivaren. Den statliga pensionsordningen för den manli- och medlemsstaternas familje- och könsrelaterade socialförsäkringssystem. Det ga kabinpersonalen byggde också på samma principer som en privat pensions- handlar inte om att genomföra likabehandlingsprincipen i ett slag, utan att ordning genom att den utgick i relation till utfört arbete.
(försöka) genomföra den successivt. Direktivet omfattar enligt artikel  de klas- Det är i detta mål som EG-domstolen första gången försöker orientera sig siska riskerna i socialförsäkringen, sjukdom, invaliditet, ålderdom etc., dock och dra upp gränserna inom det område som ligger mellan den direkta lönen inte efterlevandeförmåner och familjebidrag. Det är just inom dessa sistnämn- för utfört arbete och det statliga socialförsäkringssystemet. Domstolen resone- da områden som man i de nationella lagstiftningarna finner bestämmelser som rade på följande sätt. Artikel  omfattar inte bara den direkta lönen, utan direkt relaterar till kön. Sådana familjeförmåner som utgår som ”försörjartil- även förmåner som av avsedda att ge social trygghet, dock inte förmåner som lägg” till de vanliga socialförsäkringsersättningarna omfattas dock av direktivet.
omedelbart grundar sig på lag och inte till någon del på något moment av avtal Kvinnor måste alltså ges rätt till sådana förmåner på samma villkor som män- inom branschen eller yrket, särskilt inte ålderspensioner som gäller för stora arbetstagargrupper. Skälet är att pensionerna i dessa fall mindre grundar sig på Enligt artikel  får det inte förekomma ”någon som helst diskriminering på arbetsförhållandet och mer på socialpolitiska överväganden.
grund av kön, vare sig direkt eller indirekt, särskilt med hänvisning till äkten- Den EG-rättsliga likhetsprincipen versus den europeiska enförsörjarfamiljen skaplig status eller familjestatus”, när det gäller systemens räckvidd och villko- mad på ett könsneutralt sätt, men drabbar i praktiken nästan bara kvinnor.
ren för tillgång till dem. Det är alltså inte tillåtet att utesluta kvinnor eller gifta Ingrid Rinner-Kühn var en kvinna som tillhörde denna grupp. Hennes kvinnor från en viss pensionsordning (jfr den särskilda pensionsordningen för arbetstid var  timmar i veckan, dvs. så kort att hon precis inte nådde upp till kabinpersonalen i Defrenne ). Dock kan medlemsstaterna från direktivets till- den gräns som då gällde för att tillhöra den tyska socialförsäkringen. Det var lämplighetsområde undanta könsrelaterade regler om pensionsålder, särskilda inte någon slump. Så snart man överskrider denna kritiska gräns blir kostna- regler om pensionsrätt för den som uppfostrat barn, särskilda änkepensioner derna för arbetet betydligt högre genom att man också måste betala socialför- och vissa typer av pensionstillägg för beroende hustru. Här är det för det mesta säkringsavgifter och det finns också andra regler, t.ex. inom skatterätten, som fråga om regler som formellt sett gynnar kvinnor och därmed formellt miss- gynnar familjen där kvinnan bara arbetar ”kort deltid”.
gynnar männen. Enligt min uppfattning kan dessa regler bara förstås som delar Det var hela denna familjerelaterade struktur som stod på spel i målet.
att ett mer omfattande försörjningssystem, som bygger på familjen som en för- Eftersom det var fråga om sjuklön från arbetsgivaren, inte sjukpenning från den statliga försäkringen, bedömdes frågan inte enligt socialförsäkringssyste- Medlemsstaterna fick sex år på sig att implementera socialförsäkringdirekti- met utan enligt artikel  och likalönedirektivet. Trots att sjuklönen utgår vet i den nationella lagstiftningen och direktivet utlöste en febril lagstiftnings- enligt lag och är helt koordinerad med socialförsäkringssystemet betraktades aktivitet. Det var åtskilliga länder som hade bestämmelser i socialförsäkringen den alltså som en löneförmån. Domstolen konstaterade mycket riktigt att den som på ett mycket direkt sätt särbehandlade gifta kvinnor genom att utesluta formellt könsneutrala bestämmelsen i praktiken drabbade långt fler kvinnor än dem från vissa typer av sociala förmåner. När implementeringstiden gick ut män och att den tyska staten följaktligen måste visa att det fanns andra skäl hade medlemsstaterna tagit bort de regler som var direkt relaterade till kön, som är objektiva och inte har något samband med könsdiskriminering, bakom frånsett på de områden där det fortfarande är tillåtet att ha sådana regler, t.ex.
bestämmelsen. Den tyska staten hade anfört att personer som inte arbetade mer än  timmar i veckan inte var lika integrerade och lika beroende av sittarbete som andra anställda. Den tyska staten måste enligt EG-domstolen visaatt bestämmelsen var ett sätt att uppnå ett visst socialpolitiskt mål och ettlämpligt och nödvändigt sätt att uppnå detta mål.
Men – den avgörande frågan om det fanns ett sådant legitimt socialpolitiskt mål bakom bestämmelsen överlämnades till den nationella domstolen att bedöma. EG-domstolen insåg förstås lika väl som alla andra att denna bestäm- Rättsutvecklingen i EG-domstolen kom istället att handla om indirekt diskri- melse var en del av en socialpolitik som bygger på det traditionella familje- minering. Indirekt diskriminering föreligger eller kan föreligga när en formellt mönstret med mannen som huvudförsörjare och alltså i högsta grad var relate- könsneutral bestämmelse i praktiken drabbar långt fler personer av det ena rad till kön. Men EG-domstolen undvek att uttala sig i frågan om denna social- könet. Om man kan konstatera att det föreligger indirekt diskriminering måste politik är förenlig med likalöneprincipen.
medlemsstaten eller arbetsgivaren visa att bestämmelsen syftar till att uppnå ett Rinner-Kühn är ett mycket omskrivet fall och det brukar beskrivas som ett mål som inte har något samband med diskriminering på grund av kön och djärvt avgörande med stor principiell betydelse, inte minst för att den lagstad- även att bestämmelsen är nödvändig och lämplig för att uppnå det avsedda gade sjuklönen bedömdes som lön, inte som socialförsäkring. I praktiken har målet. Artikel  i socialförsäkringsdirektivet förbjuder all diskriminering på domen emellertid inte fått några konsekvenser för den tyska socialförsäkrings- grund av kön, även indirekt diskriminering.
lagstiftningen. Den regel som utesluter personer som bara arbetar kort deltid Rinner-Kühn-fallet från  gällde den tyska sjuklönen. Sjukförsäkrings- från den del av den tyska socialförsäkringen som bygger på arbete finns fortfa- systemet i Tyskland var och är fortfarande så utformat att arbetsgivaren betalar rande kvar. Gränsen har t.o.m. höjts och undantaget omfattar nu de som inte sjuklön de första sex veckorna. Därefter utgår sjukpenning från den statliga arbetar mer än  timmar i veckan.
sjukförsäkringen. Arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön bygger på lag och Utgången skulle naturligtvis ha blivit densamma om målet istället hade gällt fungerar som en integrerad del av socialförsäkringssystemet. Personer som sjukpenningen och bedömts enligt socialförsäkringsdirektivet. Den slutsats arbetar ”kort deltid” ingår inte i den del av det tyska socialförsäkringssystemet man kan dra är alltså att EG-domstolen tills vidare inte är beredd att på allvar som bygger på förvärvsarbete. Följaktligen har de inte heller rätt till sjuklön utmana de socialförsäkringssystem som är uppbyggda kring det gamla familje- från arbetsgivaren. Denna grupp består nästan helt och hållet av gifta kvinnor.
mönstret. Detsamma gäller tydligen kommissionen. Det är ingenting som Ett praktfall av indirekt diskriminering kan man tycka. Bestämmelsen är utfor- hindrar kommissionen från att väcka talan mot Tyskland för att landet inte på ett riktigt sätt implementerat likalönedirektivet. Men det har kommissionen Den nya holländska systemet för ålders och invalidpensioner har prövats Teuling-fallet, också från Holland, gällde först och främst det förhållandet att mot likabehandlingsprincipen i socialförsäkringsdirektivet i en hel rad fall. Det pensionen utgår i relation till försörjningsbördan. Den som har en make/maka bygger inte på arbete och avgifter, utan på bosättning och skattskyldighet och (könsneutralt!) utan egen inkomst får invalidpension med  procent av skall ge en pension motsvarande grundläggande levnadsnivå. Denna statliga minimilönen. För den som har en maka/make med inkomster över en viss nivå grundpension kompletteras av yrkes- och företagsbaserade pensioner som är är invalidpensionen  procent av den lagstadgade minilönen. Detta ledde i relaterade till tidigare inkomst. Den grundläggande levnadsnivån i det statliga praktiken till att flertalet kvinnor bara fick en invalidpension motsvarande  systemet anknyter till den lagstadgade minimilönen, men är samtidigt relate- procent av den lagstadgade minimilönen, medan flertalet män fick den högre rad till hushållets inkomster. När den nya pensionsordningen infördes  var pensionen. Alltså skulle man pröva om det fanns något annat objektivt skäl, gifta kvinnor direkt uteslutna från pensionsrätt. Denna bestämmelse, som som inte sammanhänger med könsdiskriminering och som rättfärdigar bestäm- uppenbarligen stred mot socialförsäkringsdirektivet, togs bort . Istället melsen. I detta mål företog EG-domstolen i praktiken själv denna prövning.
infördes ett nytt, formellt könsneutralt villkor om att den försäkrade året före Domstolen konstaterade att icke inkomstrelaterade förmåner som syftar till att pensionsfallet måste ha haft inkomster över en viss nivå. Självfallet var det garantera en grundläggande levnadsnivå är en del av medlemsstaternas social- många fler kvinnor än män som inte kunde uppfylla det villkoret. Vidare fanns politik och att man vid fastställandet av den grundläggande levnadsnivån också det vissa regler om beräkning av pensionen för de som visserligen uppfyllde måste kunna ta hänsyn till försörjningsbördan. Visserligen upprepar man for- inkomstvillkoret, men som bara arbetat deltid och därför inte kommit upp i meln att det är den nationella domstolen som ensam prövar fakta och tolkar en inkomst motsvarande den lagstadgade minimilönen för heltidsarbetande.
den nationella lagstiftningen, men det som återstod för den nationella dom- Deras pensioner skulle istället beräknas på de lägre inkomst de faktiskt hade stolen att pröva i detta fall var endast om försörjartillägget var nödvändigt för haft. Denna undantagsbestämmelse gällde bara dem som på grund av att de att garantera en grundläggande levnadsnivå för hela familjen. Svaret på den frå- arbetat deltid inte kommit upp till en inkomst motsvarande minimilönen för heltidsarbete, inte t.ex. egenföretagare med inkomster som hade understigit De nya regler som relaterade grundpensionens storlek till makens inkomst denna nivå. Det var alltså tydligt att bestämmelsen i praktiken först och främst innebar en klar försämring för den lilla gruppen av gifta, yrkesarbetande kvin- nor, som enligt det tidigare pensionssystemet varit berättigade till pension mot- Fallet Ruzius-Wilbrink från  gällde just denna bestämmelse. R-W var svarande  procent av minimilönen. Den andra frågan i målet var om denna en av de många deltidsarbetande kvinnorna i Holland. Hon hade arbetat  försämring stred mot socialförsäkringsdirektivet. Nej, svarade domstolen. En timmar per vecka och hennes invalidpension beräknades på den årsinkomst medlemsstat, som vill hålla de sociala utgifterna under kontroll, måste ha rätt hon hade haft i detta arbete och blev därmed lägre en den lagstadgade mini- att ta hänsyn till det faktum att försäkrade som måste försörja make/maka och milönen för heltidsarbete. EG-domstolen hänvisade till Rinner-Kühn, konsta- barn har större behov än ensamstående.
terade att den formellt könsneutrala bestämmelsen i huvudsak drabbade kvin-  avgjordes ett mål mellan kommissionen och den belgiska staten.
nor och att bestämmelsen alltså stred mot artikel . i socialförsäkringsdirekti- Kommissionen ville testa om den utformning av de inkomstrelaterade social- vet, såvida den inte kunde rättfärdigas av objektiva skäl utan något samband försäkringsersättningarna, som innebär att ersättningen också anpassas till den med könsdiskriminering. Men man upprepade inte den del av domsmotive- försäkrades försörjningssituation, strider mot direktivet om social trygghet.
ringen i Rinner-Kühn, som säger att det ankommer på den nationella dom- Denna utformning av socialförsäkringsersättningarna, t.ex. arbetslöshetsersätt- stolen ensam att avgöra denna sistnämnda fråga. Domstolens uppfattning ningen, är mycket vanlig i EU-länderna. Det är bara de nordiska länderna som tycks ha varit att denna bestämmelse, som så uppenbart missgynnade just konsekvent har slopat alla ”försörjartillägg” i de inkomstrelaterade socialersätt- gruppen deltidsarbetande i förhållande till andra grupper, borde tas bort. Men ningarna. Målet gällde den belgiska arbetslöshetsersättningen och invalidpen- detta innebar ju inte någon mer radikal förändring av det familjebaserade hol- sionen. Ersättningen utgick i förhållande till tidigare inkomst men beräknades samtidigt i tre olika klasser. En försäkrad med make/maka (formellt könsneu-tralt) utan egna inkomster fick invalidpension med  procent av tidigareinkomst. En ensamstående fick  procent av tidigare inkomst och en person,som bodde tillsammans med en person med egna inkomster, bara  procentav sin tidigare inkomst. Arbetslöshetsersättningen var utformad enligt samma Den EG-rättsliga likhetsprincipen versus den europeiska enförsörjarfamiljen principer. I ett land, där praktiskt taget alla gifta män yrkesarbetar och en stor liga familjetyp en grundläggande levnadsnivå under de år som återstår innan del av de gifta kvinnorna inte gör det, kommer denna klassindelning att inne- också hustrun blir berättigad till ålderspension. Det var av precis samma skäl bära att många fler män än kvinnor får ersättning enligt den högsta klassen och som man i England sänkte pensionsåldern för kvinnor till  år.
många fler kvinnor än män får nöja sig med ersättning enligt den lägsta klas- Man visste redan att EG-domstolen godtar skydd för grundläggande lev- sen. Så var det också i Belgien. Det var helt klart i målet.
nadsnivå som ett socialpolitiskt mål som rättfärdigar indirekt diskriminering.
Alltså skulle domstolen undersöka om det fanns objektiva skäl, som inte var Frågan i Molenbroek-målet var om detta socialpolitiska mål kunde åberopas relaterade till diskriminering på grund av kön, som rättfärdigade denna trots att maketillägget utgick även i fall där mannen hade en tilläggspension utformning av reglerna. Skillnaden jämfört med Teuling-fallet var att det här som tillsammans med grundpensionen mer än väl räckte till för att ge familjen inte gällde en skattefinansierad förmån som skulle garantera en grundläggande en grundläggande levnadsnivå. Ja, svarade EG-domstolen och upprepade sin levnadsnivå, utan en avgiftsfinansierad inkomst som utgick enligt inkomst- motivering i målet om den belgiska arbetslöshetsersättningen och invalidpen- bortfallsprincipen. Domstolen konstaterade att beräkningen av ersättningen sionen. En ersättning motsvarande ett ”socialt minimum” är en integrerad del byggde på olika behov i olika hushållstyper och att ersättningen också var av medlemsstaternas socialpolitik och medlemsstaterna måste ha ett rimligt utformad för att undvika ett alltför plötsligt bortfall av den normala hushålls- mått av frihet när det gäller hur reglerna skall utformas. Principen om ett ”so- inkomsten. Dessa principer utgjorde enligt EG-domstolen delar en socialpoli- cialt minimum” gäller även när det är parets sammanlagda behov som beaktas tik som på EG-rättens nuvarande stadium är en fråga för medlemsstaterna och och påverkas inte av att detta sociala minimum utgår även i fall där den av där de också måste ha ett rimligt mått av frihet när det gäller bestämmelsernas makarna som uppnått pensionsåldern har andra inkomster. Reglerna i den hol- utformning. Det fanns också flera drag i denna inkomstrelaterade försäkring ländska pensionsordningen var enligt EG-domstolen ett lämpligt sätt att som gav den karaktären av en garanterad social minimiinkomst för familjen uppnå det socialpolitiska målet och ”därför rättfärdigade av skäl utan något och detta var, som man redan hade konstaterat i Teuling-fallet, ett legitimt samband med diskriminering på grund av kön”.
Sammanfattningsvis kan man alltså säga att de familjerelaterade försörjar- Molenbroek-fallet från  gällde också det nya holländska pensionssyste- tilläggen i socialförsäkringen inte anses strida mot likabehandlingsprincipen.
met. De tidigare refererade fallen gällde invalidpensionen. Molenbroek-falletgällde ålderspensionen. I ålderspensionen beaktas familjens försörjningsbehovgenom att den som har en beroende maka/make (formellt könsneutralt!), somännu inte uppnått pensionsåldern och därmed blivit berättigad till en egenpension och inte heller har några andra inkomster, är berättigad till ett tillägg Likabehandlingsprincipen versus företags- som skall ge hushållet en rimlig levnadsnivå. Om maken/makan har egnainkomster eller egen pension utgår alltså inte något tillägg. Däremot utgår till- lägget även i det fallet att den försäkrade själv har andra inkomster, t.ex. en till- Jag skall nu växla över till ett annat spår i EG-domstolens tillämpning av lika- läggspension. Flertalet holländska män är berättigade till en sådan tilläggspen- behandlingsprincipen, nämligen avtalspensionerna och andra yrkes- eller före- sion från någon av de företags- eller yrkesrelaterade pensionsordningarna.
tagsbaserade sociala ersättningar. I Sverige spelar dessa försörjningssystem en Flertalet män kommer alltså upp i en sammanlagd pensionsnivå som är betyd- ganska begränsad roll i förhållande till det universella nationella socialförsäk- ligt högre än vad som motsvarar grundläggande levnadsnivå, men även i dessa ringssystemet. I många andra EU-länder har de stor ekonomisk betydelse.
fall utgår ett tillägg för beroende maka/make.
Gränsen mellan det statliga socialförsäkringssystemet och de yrkes- eller före- Det är ju uppenbart att det praktiskt taget bara är män som blir berättiga- tagsbaserade systemen är flytande. Många statliga socialförsäkringar har börjat de till detta tillägg för beroende maka/make. För det första är mannen som som yrkesbaserade trygghetssystem, som undan för undan tagits över och inte- regel några år äldre än sin hustru och i det omvända fallet, där hustrun blir grerats i det nationella trygghetssystemet. Den franska socialförsäkringen är berättigad till ålderspension före mannen, är det mycket ovanligt att den yngre inte en enda ordning, utan består av flera olika ”regimes” för olika yrkesgrup- mannen inte har några egna inkomster från förvärvsarbete eller åtminstone en per. Den franska staten har tagit över ordningar som tidigare grundats på kol- förtidspension. Alltså föreligger en massiv ”indirekt diskriminering” av kvin- lektivavtal av olika slag genom att göra den avtalade ordningen obligatorisk för nor. Det är också uppenbart att denna pensionsordning är utformad just med hela yrkesgruppen. Arbetsmarknadens parter har fortfarande ett starkt infly- tanke på den vanliga situationen med mannen och hans cirka fem år yngre tande över administrationen och utformningen av dessa försäkringsordningar.
maka som inte förvärvsarbetar. Avsikten med tillägget är att ge just denna van- I länder som Holland och Schweiz täcker det nationella pensionssystemet bara Den EG-rättsliga likhetsprincipen versus den europeiska enförsörjarfamiljen grundläggande levnadsnivå och det förutsätts att denna statliga ordning kom- låter olika pensionsålder för män och kvinnor och särskilda änkepensioner är pletteras av yrkes- och företagsbaserade ordningar som ger en högre, inkomst- detta enligt direktivet tillåtet även i de avtalade systemen.
relaterad ålderspension. England har visserligen numera (alltsedan ) en Nu började målen att komma in. Det är framför allt två typer av villkor i statlig tilläggspension, men ersättningsnivån är låg. Dessutom är det möjligt de avtalade trygghetsordningarna som har varit uppe till bedömning. Det ena för arbetsgivaren att dra sig ur den statliga tilläggspensionsordningen genom är villkor som innebär att deltidsarbetande är uteslutna från vissa typer av för- att istället organisera eller ansluta sig till en privat försäkringsordning som ger måner. Det andra är lägre pensionsålder för kvinnor. Båda dessa typer av vill- motsvarande eller bättre förmåner, s.k. ”contracting out”. Contracting out har kor återfinns i de berörda ländernas statliga socialförsäkringssystem och båda blivit så vanligt att det har uppstått problem med att finansiera den statliga till- speglar det gamla familjemönstret för arbete och försörjning.
Bilka-fallet  gällde den avtalade pensionsordningen i en varuhuskedja i Det finns också ett grundläggande normativt släktskap mellan det statliga Tyskland. Pension utgick efter  års anställning på heltid. Pension utgick allt- och de mer eller mindre privata trygghetssystemen. Det gäller särskilt pen- så inte till deltidsarbetande. Kvinnan i detta mål hade arbetat  år i förtaget, sionssystemen. De företags- och yrkesrelaterade pensionssystemen och den de första  åren på heltid. Sedan hade hon på egen begäran och säkerligen av statliga tilläggspensionen bygger i huvudsak på samma grundprinciper. Den familjeskäl gått ner på halvtid och arbetat i snitt  timmar i veckan. Hon var inkomstgrundade pensionen i det nya svenska pensionssystemet är ett bra alltså inte berättigad till någon pension enligt villkoren i företagets pensions- exempel på ett statligt pensionssystem som är uppbyggt enligt samma grund- ordning. Som vanligt kunde man fastslå att flertalet av de anställda kvinnorna principer som ett privat pensionssystem. EG-domstolen har i flera mål på arbetade deltid, medan flertalet av männen arbetade heltid. Det första kriteri- socialförsäkringsområdet anfört att den statliga socialförsäkringen bygger på et i bedömningen av om ett visst villkor innefattar en indirekt diskriminering socialpolitiska överväganden och att detta är ett skäl att inte tillämpa den van- av kvinnor var alltså uppfyllt. Företaget måste visa att det fanns ett objektivt liga likabehandlingsprincipen på socialförsäkringsområdet. Men även de pen- skäl, som inte hade samband med diskriminering av kvinnor, för att utesluta sionsordningar som grundas på kollektivavtal bygger till en del på socialpoli- de deltidsanställda från pensionsordningen och dessutom att detta var en nöd- tiska överväganden som ofta är av samma slag som i de statliga systemen.
vändig och lämpligt avvägd åtgärd för att uppnå det avsedda målet. Som skäl Hur var då rättsläget beträffande avtalspensioner och andra avtalade trygg- till att pensionsordningen var utformad på detta sätt anförde företaget att man hetsförmåner? Defrenne  från  gällde en statlig pensionsordning, men EG- ville uppmuntra heltidsarbete. De deltidsarbetande var nämligen inte beredda domstolen uttalade sig i detta mål på ett sådant sätt att det fanns anledning att att arbeta kvällar och lördagar då det ofta var ont om personal. Detta berodde tro att pensioner och andra trygghetssystem som grundades på avtal omfatta- naturligtvis inte på att de arbetade deltid, utan på att de var kvinnor och inte des av likalöneprincipen i artikel  i Romfördraget.  hade det emellertid kunde vara borta från hemmet under dessa tider. Kan det verkligen betraktas kommit en annan dom (Burton-fallet, se nedan), där domstolen valde att inte som ett skäl som inte har något samband med diskriminering? Den frågan fick tillämpa artikel  på en företagsbaserad pensionsordning och som tycktes visa inget svar i målet. Även i detta fall, liksom i Rinner-Kühn-fallet, överlämnade att domstolen var beredd att acceptera den rådande nationella ordningen vad EG-domstolen den avgörande delen av bedömningen till den nationella dom- gällde företagspensionerna. I övrigt hade det varit lugnt. Det hade inte kom- stolen utan att med ett ord kommentera de skäl för särbehandlingen som före- mit upp några nya, farliga mål och kommissionen och medlemsstaterna var i taget faktiskt hade anfört i målet.
färd med att utarbeta ett särskilt direktiv om likabehandling av män och kvin- En annan fråga i Bilka-målet var om en avtalspension av detta slag över nor i fråga om företags- eller yrkesbaserade system för social trygghet. Direk- huvud omfattades av artikel  i Romfördraget. England, som hade anledning tivet utfärdades  och medlemsländerna fick tre år på sig för att genomföra att oroa sig för sina egna inte så jämställda avtalspensioner, ingrep i målet och drev energiskt linjen att denna typ av avtalade trygghetsersättningar inte Rådets direktiv om genomförandet av principen om likabehandling av omfattades av artikel  utan skall behandlas på samma sätt som de statliga kvinnor och män i fråga om företags- eller yrkesbaserade system för social socialförsäkringsersättningarna. Men här är domen helt klar. Avtalspensionerna trygghet är uppbyggt på ungefär samma sätt som direktivet om de statliga socialförsäkringsförmånerna. Artikel  och  förbjuder vissa typer av särbe- Kowalska-fallet  gällde avgångsvederlag för tyska statstjänstemän.
handling, samtidigt som artikel  gör det möjligt för medlemsstaterna att upp- Avgångsvederlag utgick endast till de tjänstemän som arbetat full tid och det skjuta likabehandlingsprincipen på de mest kritiska punkterna, nämligen lägre hade inte fru Maria Kowalska. Reglerna om avgångsvederlag grundades på kol- pensionsålder för kvinnor och särskilda änkepensioner. Här anknyter direkti- lektivavtal, som i sin tur följde de principer som hade utvecklats i den särskil- vet till de statliga pensionsordningarna. Så länge de lagstadgade systemen till- da lagstiftningen om statligt anställda och som bygger på att den statliga Den EG-rättsliga likhetsprincipen versus den europeiska enförsörjarfamiljen arbetsgivaren har ett försörjaransvar som omfattar både den anställde och hans försäkringsdirektivet har ju medlemsstaterna rätt att tills vidare behålla skilda familj. Som skäl för den gällande ordningen åberopade arbetsgivaren – upp- pensionsåldrar för män och kvinnor. Domstolen kom fram till att frågan skul- riktigt men kanske en smula aningslöst – att deltidsarbetande och deras famil- le bedömas, inte enligt artikel , utan enligt likabehandlingsdirektivet. Men jer inte försörjer sig bara på deltidslönen och att arbetsgivaren därför inte har eftersom de olika åldersgränserna uppenbarligen hängde ihop med de olika någon förpliktelse att bistå dem under den närmaste tiden efter det anställ- pensionsåldrarna för män och kvinnor i den statliga ordningen och med hän- ningen upphört. Just så är det naturligtvis i ett samhälleligt system som bygger syn till att detta är tillåtet enligt socialförsäkringsdirektivet, ansågs de skilda på den heltidsarbetande mannen som huvudförsörjare. Kan detta socialpolitis- gränserna i företagsbestämmelserna om frivillig avgång inte innefatta någon ka skäl godtagas när det framförs av en arbetsgivare och inte av nationalstaten? diskriminering. – Den engelska staten och den engelska pensionsindustrin EG-domstolen kommenterade inte med ett ord de skäl arbetsgivaren faktiskt framfört i målet för att utesluta de deltidsarbetande från den avtalade pen-  kom så det särskilda direktivet om yrkes- och företagsbaserade trygg- sionsordningen, utan överlämnade åt den nationella domstolen att bedöma om hetssystem, som också innehöll ett undantag från likabehandlingsprincipen det fanns något objektivt skäl utan samband med könsdiskriminering som vad gäller olika pensionsåldrar för män och kvinnor. Nu tycktes det vara klart kunde förklara den rådande ordningen.
att man kunde behålla de skilda pensionsåldrarna för män och kvinnor även i Jag övergår nu till den lägre pensionsåldern för kvinnor i de avtalsgrundade de yrkes- och företagsbaserade trygghetssystemen.
pensionssystemen. Avtalspensionerna följer här det mönster som ursprungligen Men faran var inte över. Efter Burton-fallet och under tiden som arbetet har utvecklats i de statliga pensionssystemen och som bygger på familjen med med att utforma det nya direktivet om företags- och yrkesbaserade trygghets- mannen och hans några år yngre hustru som en försörjningsenhet. Som tidi- system pågick hade domstolen undan för undan utvidgat tillämplighetsområ- gare sagts är det enligt socialförsäkringsdirektivet tills vidare tillåtet för med- det för artikel . Ett viktigt fall var Bilka-fallet  (se ovan), där domstolen lemsstaterna att ha en lägre pensionsålder för kvinnor.
konstaterade att artikel  var tillämplig, inte bara på regler som innebär olika Burton-fallet  gällde den avtalade pensionsordningen vid British lön för lika arbete, utan även på regler som utesluter en viss grupp från lön eller Railways. Det var en så kallad contracted out pension, som ersatte den statliga förmån som skall behandlas på samma sätt som annan lön, t.ex. en företagsba- tilläggspensionsordningen, där pensionsåldern är  för män och  för kvin- nor. Pensionsåldern för vanlig ålderspension i British Railways pensionsord-  slog EG-domstolen till igen genom domen i det bekanta Barber-fallet.
ning var densamma som i den statliga ordningen, alltså  för män och  för Douglas Harvey Barber, anställd vid ett stort försäkringsbolag, blev uppsagd på kvinnor. Det fanns också särskilda bestämmelser om förtidspension och grund av arbetsbrist vid  års ålder. Företagets pensionsordning var en s.k.
avgångsvederlag i vissa fall av ”frivillig avgång” före den vanliga pensionsåldern contracted out scheme, som ersatte den statliga tilläggspensionen och som också när arbetsgivaren vill minska personalen. Dessa bestämmelser byggde inte på gav olika typer av förmåner vid uppsägning på grund av arbetsbrist före den lagstiftning, utan hade tillkommit efter förhandlingar med de fackliga organi- normala pensionsåldern, förtidspension, avgångsvederlag etc. Vissa av dessa för- sationerna. Åldersgränsen för ”frivillig avgång” med rätt till avgångsvederlag måner utgick direkt på grund av lag, andra på grund av kollektivavtal och vissa och förtidspension sattes  år före den lagstadgade pensionsåldern och var allt- på grund av arbetsgivarens frivilliga åtagande. Åldersgränserna var genomgå- så  för män och  för kvinnor.
ende olika för män och kvinnor, så att kvinnorna blev berättigade till förmå- Detta var det första målet i EG-rättens historia där en man inför domstolen nerna fem år tidigare än männen. Om Barber hade varit kvinna skulle han efter åberopade principen om jämställdhet mellan män och kvinnor. Arthur Burton en uppsägning vid  års ålder ha varit berättigad till betydligt högre förmåner.
hade varit anställd hos British Railways sedan han var . Nu var han  och Även i detta mål var huvudfrågan om de förmåner som utgavs enligt den ville utnyttja reglerna om frivillig avgång med avgångsvederlag och förtidspen- gällande pensionsordningen skulle betraktas som lön enligt artikel  i Rom- sion. Men han fick nej därför att han inte hade uppnått den åldersgräns som fördraget. Ja, sade EG-domstolen denna gång. Lön enligt artikel  omfattar gällde för män, nämligen  år. Om han varit kvinna hade han kunnat utnytt- alla typer av förmåner som utgår på grund av anställningen, även sådana som ja reglerna om frivillig avgång i den gällande pensionsordningen.
följer direkt av lag eller som bygger på ett frivilligt åtagande. En särskild fråga Frågan i målet var vilken bestämmelse som var tillämplig. Skulle man till- var om detta gällde även contracted out-schemes, där de utgående förmånerna lämpa artikel  om lika lön för kvinnor och män eller skulle man tillämpa ersätter de förmåner som annars utgår enligt den obligatoriska statliga ord- direktivet om likabehandling och – framför allt – vilken betydelse hade det att ningen. Skall inte dessa förmåner behandlas på samma sätt som de statliga so- de skilda åldersgränserna för män och kvinnor anknöt till de skilda ålders- cialförsäkringar de ersätter? Nej, sa domstolen. Contracted out-schemes gäller gränserna för män och kvinnor i den statliga socialförsäkringen? Enligt social- inte för generella grupper av arbetstagare, utan bara för anställda inom ett visst Den EG-rättsliga likhetsprincipen versus den europeiska enförsörjarfamiljen företag. Detta innebär att de är knutna till anställningsförhållandet hos en viss som i det första Defrenne-målet , hävdade att pensioner av detta slag skul- arbetsgivare. EG-domstolen tar alltså upp den linje som man började utveckla le betraktas som lön, fick alltså rätt till slut. Om hennes mål kommit upp idag i det första Defrenne-målet och den här gången går man ända fram.
skulle hon förmodligen ha vunnit det direkt på artikel . Om den lagreglera- Men hur skulle man då se på direktivet om yrkes- eller företagsbaserade de pensionsordning som gäller alla statsanställda i Holland betraktas som lön, trygghetssystem, som ministerrådet utfärdat bara några år tidigare och som ju måste detta i ännu högre grad gälla den lagreglerade ordning som i praktiken tills vidare tillåter lägre pensionsålder för kvinnor? Det kunde inte åberopas, sa bara gällde kabinpersonalen vid flygbolaget Sabena.
domstolen, eftersom det strider mot den grundläggande bestämmelsen omlikalön i artikel .
Artikel  har direkt effekt och kan åberopas även mot en privat arbetsgi- vare. Det innebar att Barber blev berättigad till samma förmåner som en kvin-na i motsvarande situation skulle ha haft. Av hänsyn till behovet av rättssäker- het skulle den nya princip som fastslogs i Barber-fallet bara gälla för framtidenoch för de arbetstagare som redan före domen väckt talan om tillämpning av Vilka slutsatser kan man då dra av denna rättsutveckling som sträcker sig över likalöneprincipen. Efter Burton-fallet och direktivet om yrkes- och företagsba- en period av drygt  år? För det första kan man konstatera att likalöneprinci- serade trygghetssystem hade ju alla haft skäl att tro att EG-rätten tills vidare pen i artikel  verkligen fungerar som en konstitutionell princip som står över accepterade olika pensionsålder för män och kvinnor även i dessa system.
både den nationella lagstiftningen och den EG-lagstiftning som består av Barber fick sin förtidspension, men om alla andra män som varit i hans situa- direktiv utfärdade av ministerrådet. Domen i Barber-målet, där domstolen tion retroaktivt hade kunnat kräva samma förmåner som kvinnor i motsvaran- bestämmer att lägre pensionsålder för kvinnor strider mot likalöneprincipen i de ålder hade de engelska pensionsfonderna gått omkull. Men efter Barber artikel , går inte bara på tvärs mot tidigare praxis utan åsidosätter också det måste man göra bestämmelserna könsneutrala. Detta kommer med stor san- direktiv som kommissionen och medlemsstaterna till slut lyckats enas om bara nolikhet att leda till, inte att männen får samma åldersvillkor som kvinnorna tidigare har haft, utan snarare tvärtom att kvinnorna får samma åldersvillkor Man kan inte undgå att förvånas över den bristande koordinationen mellan de olika EG-organ som har till uppgift att utveckla och tillämpa EG-rätten.
Denna utvidgning av tillämpningsområdet för artikel  har fortsatt och de Den ena handen tycks inte veta vad den andra gör. Framför allt vet inte kom- viktigaste fallen har kommit från Holland. Jag har redan beskrivit de holländ- missionen och ministerrådet vad EG-domstolen kommer att göra nästa gång.
ska tilläggspensionerna. De bygger ofta på kollektivavtal inom olika yrkesom- Denna osäkerhet är delvis en följd av Gemenskapens dynamiska karaktär. Det råden, som den holländska staten genom lagstiftning gör obligatoriska för hela är tänkt att medlemsstaternas lagstiftning undan för undan skall närma sig yrkesområdet. Pensioner och andra förmåner enligt dessa ordningar skall varandra och detta innebär att EG-rätten kan få ett allt större inflytande över numera betraktas som lön och får alltså inte innehålla bestämmelser om skilda de nationella rättssystemen på de områden där fördraget ger sådana möjlighe- pensionsåldrar för kvinnor och män.
ter. Även i EG-domstolens domar på det sociala området finner man uttalan- Allra längst går enligt min mening ett fall från  som gäller pensionssys- den om att en viss fråga ”på EG-rättens nuvarande utvecklingsnivå” är en fråga temet för statsanställda i Holland, Beune-fallet. Detta system har sina rötter i som skall avgöras av medlemsstaterna. Fem år senare kan läget vara ett annat.
den gamla offentligrättsliga traditionen och bygger helt och hållet på lag, inte Det finns också i denna rättsutvecklingsprocess liksom i andra historiska på kollektivavtal, även om det numera är brukligt att de fackliga organisatio- processer ett stort mått av slump. Redan det förhållandet att likalöneprincipen nerna konsulteras. Självfallet är systemets innehåll starkt influerat av socialpo- kom med i det ursprungliga Romfördraget är något av en historisk tillfällighet.
litiska och även budgettekniska överväganden. Pensionerna finansieras genom Frankrike, men inte Benelux-länderna, hade genomfört likalöneprincipen och en särskild fond, skild från statsbudgeten i övrigt, men om brist uppkommer Frankrike ville på detta sätt skydda sin inhemska textilindustri mot låglöne- måste nödvändiga medel skjutas till från statsbudgeten. Den holländska staten konkurrens. Fördraget i övrigt går ut på att upprätta en gemensam marknad gick bl.a. in och betalade de merkostnader som uppstod när skillnaderna i pen- och innehåller inte några tvingande bestämmelser på det sociala området från- sionsrätt mellan änkor och änklingar skulle jämnas ut. Ändå betraktades denna sett de bestämmelser som skall säkra att en migrerande arbetstagare inte dis- ordning inte som en socialförsäkring, utan som lön. Det avgörande var att sys- krimineras på grund av sin nationalitet och förlorar sina intjänade sociala rät- temet bara avsåg en viss kategori av anställda, nämligen de statsanställda, och tigheter när han flyttar till ett annat land. Dessa bestämmelser hänger samman att pensionen utgick i relation till anställningstid och lön. Gabrielle Defrenne, med grundprincipen om arbetskraftens fria rörlighet och utgör därmed en Den EG-rättsliga likhetsprincipen versus den europeiska enförsörjarfamiljen naturlig del av upprättandet av den gemensamma marknaden.
grundas på behovsprincipen, ligger klart utanför likalöneprincipens område.
Rättsutvecklingen beror också till stor del på vilka mål som kommer upp i Även vid tillämpning av likabehandlingsprincipen i socialförsäkringsdirektivet EG-domstolen och detta i sin tur beror på skiftande förhållanden i de olika har EG-domstolen varit försiktig och markerat att medlemsstaterna ”på EG- medlemsstaterna. Även enskilda personer, som flygvärdinnan Gabrielle rättens nuvarande utvecklingsstadium” har ett rimligt mått frihet av att själva Defrenne och hennes skickliga och framsynta ombud, kan påverka den histo- avgöra hur långt likabehandlingsprincipen här sträcker sig.
riska processen. De tre Defrenne-målen har betytt mycket för utvecklingen av Likalöneprincipen och andra från denna härledda principer om likabe- likalöneprincipen. Man kan se hur de argument Gabrielle Defrenne framförde handling omfattar både direkt och indirekt särbehandling. På det här behand- redan på ett tidigt stadium och som då avvisades – tiden var ännu inte mogen lade området är det dock i praktiken bara de nationella regler som innefattar – så småningom har trängt igenom i EG-domstolens rättstillämpning.
en direkt särbehandling som har måst vika för den EG-rättsliga likabehand- Den direkta effekten av artikel  kan slå ner som en bomb på den natio- lingsprincipen, t.ex. regler som utesluter gifta kvinnor från pension eller som nella nivån och riva upp de trygghetssystem som alla har inrättat sig efter. Ett stadgar olika pensionsåldrar för män och kvinnor. När det handlar om indirekt slående exempel på detta är domen i Barber-målet. Den lägre pensionsåldern diskriminering, som t.ex. då deltidsarbetande utesluts från vissa trygghetsför- för kvinnor i de företagsbaserade yrkessystemen följer det mönster som utveck- måner, har EG-domstolen överlämnat det avgörande ledet i bedömningen till lats i det nationella trygghetssystemet, vilket i sin tur bygger på försörjningssi- den nationella domstolen. Detta motiveras med att det bara är den nationella tuationen för den engelska pensionären och hans några år yngre hustru, som domstolen som kan fastställa fakta i målet och därmed avgöra om åtgärden har den gången regeln kom till ofta inte hade några förvärvsinkomster av betydel- ett sådant syfte och är utformad på ett sådant sätt att den kan godtas trots att se. Om man på grund en dom i EG-domstolen tvingas ändra en del av syste- den särskilt drabbar kvinnor på ett negativt sätt. Det är ju riktigt att det bara met så rubbas den ömtåliga balansen i hela systemet. Man kan inte ha olika är den nationella domstolen som kan avgöra målet och att EG-domstolens pensionsåldrar i det statliga systemet och i de kompletterande företagsbaserade uppgift enligt artikel  i Romfördraget är att besvara de rättsfrågor som den systemen. Det är oerhört svårt att genomföra ändringar i de stora pensionssys- nationella domstolen ställer. Men EG-domstolen väljer själv hur långt den vill temen, även om ändringarna är rationella. Alltid finns det någon grupp som gå i besvarandet av de ställda frågorna. I flera fall som rör indirekt diskrimine- inte är beredd att ge upp sina historiska privilegier. EG-domstolen klampar in ring av deltidsarbetande har sakfrågorna och motiven bakom bestämmelserna som en elefant i denna nationella porslinsbutik.
varit fullständigt klarlagda i målet. EG-domstolen har ändock underlåtit att ge EG-domstolen tycks inte bekymra sig om de praktiska och ekonomiska den nationella domstolen någon form av vägledning om hur den avgörande effekterna av likalöneprincipen. Man finner i domskälen inte ens några försök rättsfrågan i målet skall bedömas. Enligt min uppfattning visar en närläsning att bedöma de praktiska och ekonomiska konsekvenserna av ett visst domslut.
av EG-domstolens domar rörande indirekt diskriminering i socialförsäkringen Domstolen dömer utifrån sin tolkning av likalöneprincipen och sedan får att EG-domstolen har använt den frihet som förfarandet enligt artikel  ger medlemsstaterna ta hand om de praktiska och ekonomiska konsekvenserna av till att låta den nationella domstolen avgöra hur långt man kan driva likhets- denna principfasthet. Nationella ändringar i de gällande pensionssystemen sker principen på det nationella planet. EG-domstolen är (ännu) inte beredd att aldrig utan grundliga förberedelser, där man kostnadsberäknar ändringarna riva upp det familjerelaterade tyska socialförsäkringssystemet, som bygger på och noga undersöker konsekvenserna för olika grupper.
att den gifta deltidsarbetande kvinnan försörjs av sin make och får sin sociala Den direkta effekten av artikel  har blivit det viktigaste verktyget för att trygghet genom makens socialförsäkring.
bryta in i den nationella rätten. Direktiven, som på detta område kräver enhäl- Likalöneprincipen och den från likalöneprincipen härledda likabehand- lighet i ministerrådet och alltså måste följa den minsta gemensamma nämna- lingsprincipen, brukar beskrivas som ett förbud mot diskriminering på grund rens princip, medför sällan några mer radikala ändringar i de nationella syste- av kön. I alla direktiven återfinner man en central bestämmelse som förbjuder men. Likalöneprincipen i artikel  har utvidgats från sitt ursprungliga kärn- all ”diskriminering på grund av kön”. Diskriminering kallas också för ”negativ område till att omfatta även företagspensioner. Den börjar t.o.m. tränga in i de särbehandling”. Men genom att själva likhetsprincipen är könsneutral förbju- statliga trygghetssystemen. Artikel  omfattar nu även lagstadgade pensions- der den också positiv särbehandling. Det finns bara två kön och positiv särbe- system för statsanställda och den lagstadgade sjuklönen, som enligt min upp- handling av det ena könet innefattar alltid negativ särbehandling av det andra.
fattning utgör en integrerad del av den statliga sjukpenningförsäkringen. Tills Negativ särbehandling och positiv särbehandling är två sidor av samma sak, vidare har dock EG-domstolen avhållit sig från att använda artikel  för att nämligen ett brott mot den överordnade likhetsprincipen. På detta sätt skiljer på ett mer direkt sätt gripa in i de generella statliga systemen. De delar av social- sig likhetsprincipen i artikel  från regler som förbjuder diskriminering på försäkringen, som inte finansieras med avgifter utan med skatter och som grund av t.ex. etnisk tillhörighet eller handikapp. Dessa regler riktar sig bara Den EG-rättsliga likhetsprincipen versus den europeiska enförsörjarfamiljen mot den negativa särbehandlingen av en viss grupp och syftar alltid till att för- kvinnor tjänar mindre än den stora gruppen av heltidsarbetande män någon bättra villkoren för denna grupp. Den ur artikel  härledda likhetsprincipen ”indirekt diskriminering” av kvinnor. Även begreppet indirekt diskriminering slår åt båda hållen. Den innebär inte att den tidigare eftersatta gruppen skall få måste vid tillämpning av likalöneprincipen relateras till den grundprincip som det bättre. Likheten kan också uppnås genom att den tidigare privilegierade gruppen får det sämre. Det är själva likheten som är det överordnade värdet.
Likalöneprincipen i lönesystemet har vuxit ut till en mer generell likabe- Detta framträder särskilt tydligt när likhetsprincipen överförs till socialförsäk- handlingsprincip som också skall gälla i socialförsäkringssystemet och andra ringsområdet. Ett genomförande av likabehandlingsprincipen vad gäller pen- sociala trygghetssystem. Den första uppgiften är då att avgöra vad som menas sionsåldern kommer att leda till att pensionsåldern höjs för kvinnorna, inte att med ”lika” i dessa system. Annars har likabehandlingsprincipen inget innehåll.
den sänks för männen. Ett genomförande av likabehandlingsprincipen vad Man måste alltså börja med att fastställa de grundläggande principerna för för- avser efterlevandepensioner kommer inte att innebära att männen får ”änk- delning inom dessa system. Först därefter kan man undersöka om dessa prin- lingspensioner” som motsvarar de gamla änkepensionerna, utan snarare att de ciper tillämpas lika på män och kvinnor.
Inom socialförsäkringen kan man urskilja två helt skilda grundmönster för Diskrimineringsbegreppet leder alldeles fel när det tillämpas på de könsre- tilldelning av resurser. Det ena grundmönstret kommer till uttryck i de social- laterade reglerna i socialförsäkringen. Den lägre pensionsåldern för kvinnor i försäkringsersättningar som bygger på tidigare förvärvsarbete och där ersätt- England missgynnade inte den man som man hade i tankarna när regeln kom ningens storlek är relaterad till värdet och mängden av tidigare förvärvsarbete.
till, nämligen den gifte mannen med en fem år yngre hustru, som var ”house- I dessa ersättningssystem innebär likhetsprincipen att pensionen eller arbets- wife”. Regeln kom till för att ge denna vanliga engelska familj en tillräcklig för- löshetsersättningen skall utgå i proportion till tidigare förvärvsarbete, alltså en sörjning under de första åren sedan mannen gått i pension. Änkepensionerna, likhetsprincip som ligger mycket nära den likhetsprincip som gäller i lönesys- sedda i detta sammanhang innebär inte någon diskriminering av den stora temen. Det strider inte mot denna likhetsprincip att män som regel får högre gruppen av män. När man bedömer änkepensionerna kan man inte bortse från pensioner än kvinnor. Att det förhåller sig på det sättet innefattar inte ens att socialförsäkringen är en del av ett mer omfattande samhälleligt fördel- någon ”indirekt diskriminering” av kvinnor, eftersom det bara är en konse- ningssystem, som också innefattar arbetslönerna. Änkepensionerna är en del av kvens av den grundprincip som bestämmer vad som är ”lika”.
ett system som bygger på familjen som den grundläggande försörjningsenhe- Däremot strider det mot denna likhetsprincip att som t.ex. i Tyskland helt ten, en familj där mannen förvärvsarbetar och hustrun tar hand om hemmet utesluta de som bara arbetar deltid från pensionsrätt och andra inkomstrelate- och barnen. Den gifte mannen har alltså – typiskt sett – tjänat ihop en egen rade socialersättningar. Enligt den likhetsprincip som gäller inom detta system pension och behöver inte någon änklingspension. Den gifta kvinnan däremot, borde de vara berättigade till en proportionell pension baserad på mängden ar- måste som Beveridge uttryckte det, skyddas mot den särskilda risk för förlust bete de utfört. Eftersom det i huvudsak är kvinnor som arbetar kort deltid fö- av försörjning som livet som housewife innebär, nämligen mannens död.
religger alltså en ”indirekt diskriminering” av kvinnor. EG-domstolen har dock Ojämlikhet i lönearbetet kräver ojämlikhet i socialförsäkringen. Visst är änke- tills vidare valt att inte ingripa mot denna form för indirekt diskriminering.
pensionerna ojämlika, men de är inte diskriminerande i förhållande till den Andra delar av socialförsäkringssystemet är uppbyggt kring ett helt annat stora gruppen gifta, förvärvsarbetande män.
grundmönster, nämligen fördelning efter behov. Det gäller t.ex. grundpensio- Likabehandlingsprincipen på socialförsäkringsområdet har vuxit fram ur ner, bostadsbidrag och olika typer av bidrag till ensamföräldrar. Dessa ersätt- likalöneprincipen. Likalöneprincipen är inte någon allmän likhetsprincip av ningar skall säkra försörjningen för de grupper som inte får en tillräcklig för- samma karaktär som principen om alla människors lika värde. Likalöne- sörjning genom lönearbetet och/eller de socialförsäkringar som bygger på principen innebär inte att män och kvinnor skall ha lika löner, utan att de skall samma grundprincip som arbetslönen. Likhetsprincipen innebär här någon- ha lika lön för lika arbete. Likalöneprincipen bygger på grundprincipen i det ting helt annat än den likhetsprincip som gäller för arbetslönerna, nämligen moderna lönearbetet, nämligen att lönen skall relateras till arbetsmängden och lika ersättning vid lika behov. En bredare formulering av denna princip innebär arbetets värde, inte till familj, försörjning och status. Det är denna grundprin- att ersättningen skall vara proportionell i förhållande till behovet.
cip som bestämmer vad som är ”lika lön”. Det strider inte mot likalöneprinci- Många fler kvinnor än män kommer att bli berättigade till garantipension pen att den halvtidsarbetande kvinnan bara tjänar hälften så mycket som den i det nya svenska pensionssystemet. Detta innebär inte någon ”indirekt diskri- heltidsarbetande mannen. Tvärtom, det är precis vad som följer av principen minering” av männen, som sedan måste rättfärdigas med att kvinnor som att lönen skall vara relaterad till arbetets mängd. Annars är den inte ”lika”.
grupp har större behov av garantipension. Behovet är här den grundläggande Alltså innebär inte det förhållandet att den stora gruppen av deltidsarbetande princip som ger likhetsprincipen dess konkreta innehåll.
Den EG-rättsliga likhetsprincipen versus den europeiska enförsörjarfamiljen I svensk socialförsäkringsrätt har man försökt att renodla de båda grund- utgå från sociala fakta. Det gäller även om man ogillar dessa sociala fakta.
mönster som socialförsäkringen bygger på. Vissa system bygger på intjänande- Socialförsäkringen har uppstått ur lönearbetet och inte tvärtom. Socialförsäk- principen/inkomstbortfallsprincipen, andra system på behovsprincipen. I ringen är ett system som skall komplettera och/eller kompensera den fördel- andra europeiska socialförsäkringssystem är det fortfarande mycket vanligt att ning av resurser som sker via arbetslönerna. Det betyder inte att social- man kombinerar dessa båda principer i en och samma ersättningsform.
försäkringen är eller måste vara helt neutral till de sociala mönster som präglar Ersättningens storlek relateras både till tidigare inkomst och till familjens för- lönearbetet. Bara genom att finnas till som ett kompenserande och komplette- sörjningsbehov. Det kan ske på många olika sätt. Det vanligaste är de s.k. för- rande system tenderar den att bevara givna mönster i lönearbetet. Änkepen- sörjartilläggen. Försörjartilläggen har varit uppe till bedömning i flera olika sionerna gör det möjligt för kvinnor att fortsätta att leva på det traditionella mål. EG-domstolens ståndpunkt har varit att dessa försörjartillägg, som i all- sättet. Socialförsäkringen kan genom att utformas på det ena eller det andra mänhet utgår till männen, visserligen innefattar en ”indirekt diskriminering” sättet påverka de sociala mönster som präglar förvärvsarbetet. Det är dock en av kvinnor, men att denna diskriminering kan rättfärdigas genom att den avser påverkan på marginalen. Socialförsäkringen förblir den underordnade struktu- att säkra ”ett socialt minimum” för familjen. Enligt min uppfattning måste ren. Så länge förvärvsarbetet följer ett köns- och familjerelaterat mönster kom- man här redan i det första ledet i bedömningen beakta att ersättningen också mer också socialförsäkringen vara ojämlik. I Sverige är änkepensionerna avskaf- bygger på behovsprincipen. Alltså innebär det inte olika behandling att den fade. Men detta skedde först vid en tidpunkt (), då praktiskt taget alla som har en större försörjningsbörda också får en högre ersättning.
kvinnor redan hade lämnat hemmafrulivet och gått ut i förvärvslivet. Så länge Men visst påminner försörjartilläggen om de gamla försörjarlönerna, inte en stor del av de gifta tyska kvinnorna bara arbetar kort deltid kommer änke- minst det gamla franska systemet med den vanliga lönen som utgår i relation pensionerna att finnas kvar. Vad man kan göra är att förvandla dem till formellt till arbetet och en ”överlön” som utgår i relation till de sociala behoven. Vad könsneutrala efterlevandepensioner, men det kommer fortfarande att i stort skulle EG-domstolen göra om försörjarlönen kom tillbaka i en öppen och for- sett vara kvinnorna som uppbär dessa efterlevandepensioner.
mellt könsneutral form, utformad som ett lönetillägg till den arbetstagare som Den EG-rättsliga likhetsprincipen har dock haft social betydelse genom att lever tillsammans med en make/maka utan egen inkomst? Fler män än kvin- upphäva den direkta negativa särbehandlingen av kvinnorna i de europeiska nor skulle bli berättigade till detta lönetillägg. EG-domstolen skulle först kon- socialförsäkringssystemen. Direkt särbehandling bygger på att alla kvinnor och statera att lönetilläggen innebär en ”indirekt diskriminering” av kvinnorna och alla män lever enligt ett bestämt könsbundet socialt mönster. Så är det inte och därefter att behovskriteriet inte kan rättfärdiga denna skillnad. Enligt likalöne- så har det aldrig varit. Men direkt särbehandlande regler konserverar givna principen skall lönen nämligen utgå i relation till värdet och mängden av det mönster, inte bara genom att göra det möjligt att leva på det traditionella sät- utförda arbetet, vilket innebär att den inte får relateras till försörjningsbördan tet, utan också genom att direkt missgynna de individer som väljer att leva på hos den som utför arbetet. Udden i likalöneprincipen är riktad mot de för- ett annat sätt. Det var denna effekt av direkt, könsbunden särbehandling som sörjningsrelaterade lönerna. Att låta försörjningbördan rättfärdiga olika löner drabbade Gabrielle Defrenne. Gabrielle Defrenne levde inte enligt det givna till män och kvinnor skulle vara detsamma som att upphäva det som är lika- mönstret. Hon var inte gift. Även i den sista Defrenne-domen från  kallas löneprincipens grundläggande innehåll.
hon ”fröken Defrenne”. Hon var då  år. Förbudet mot direkt diskriminering Varför bedöms då inte försörjartilläggen i de inkomstrelaterade socialförsä- öppnar för icke-traditionella val av liv och försörjning. Det är så all förändring kringsersättningarna på samma sätt? Skälet är helt enkelt att det inte finns någon EG-rättslig norm som anger vad som är likabehandling i socialförsäk-ringen. Det finns inte i socialförsäkringsdirektivet eller någon annanstans enprincip som motsvarar principen om lika lön för lika arbete och som anger(t.ex.) att socialförsäkringen skall utgå i förhållande till värdet och mängden atttidigare utfört arbete eller att den skall utgå i förhållande till behov. Alltså måste man vid bedömningen av vad som är likabehandling utgå från de grundprin-ciper för tilldelning av resurser som gäller i de nationella socialförsäkringssys- Den europeiska socialförsäkringen är ett fängslande område. Det är få rätts- temen. Behovsprincipen är, som EG-domstolen har konstaterat, en av dessa områden som så tydligt avspeglar den normativa grundstrukturen i ett givet samhälle. En bra introduktion till den europeiska socialförsäkringsrätten är Vad skall man då säga om änkepensionerna, det mest ojämlika inslaget i den Koehler/Zacher, The Evolution of Social Insurance ‒ (London: Francis europeiska socialförsäkringen? Socialförsäkringen måste, som Beveridge sa, Pinter Publishers, ). Den finns också på tyska och heter då Ein Jahrhundert Socialversicherung,  mit Beiträgen uber Deutschland, Österreich, Frankreich,Grossbrittannien und die Schweiz. Beveridge-rapporten, Social Insurance andAllied services ( Cmnd ) var på sin tid en riktig bästsäljare och är fort-farande ytterst läsvärd, inte minst för att den ger en autentisk bild av hur manden gången såg på kvinnans roll i samhället. En bra modern framställning omengelsk socialförsäkring är Ogus, Barendt & Wikeley’s The Law of socialSecurity. Ett av de viktigaste europeiska teoretiska arbetena om socialförsäk-ringen är Francois Ewald, L’ État providence (Grasset, ). Huvudtemat idetta arbete är konflikten mellan den liberala rättsordningen och socialförsäk-ringen. Arbetet finns också i en något förkortad pocket-version, men är tyvärrinte översatt till något annat språk. Ett arbete på svenska, som behandlar jäm-ställdhetsfrågorna ur ett feministiskt perspektiv publiceras , nämligenKarin Lundström, Jämlikhet mellan kvinnor och män i EG-rätten. När det gäller EG-rätten på området är det bäst att gå till själva källan, allt- så EG-domstolens avgöranden. De är skrivna i en resonerande och (ganska)lättillgänglig stil och fullt läsbara även för icke-jurister. Genom att läsa dessadomar får man en konkret inblick i hur de europeiska socialförsäkringssyste-men ser ut och hur de slår i det enskilda fallet och hur domstolen resonerar.
Domarna finns på alla EU-språk, dock endast de domar som meddelats efterden tidpunkt då respektive land anslöt sig till EES-avtalet/EU. De domar jagrefererar till finns alltså inte på svenska. Följande domar har kommenterats iuppsatsen: Barber C / [] ECR Bilka C / [] ECR Beune C / [] ECR Burton C / [] ECR Defrenne  C / [] ECR Defrenne  C / [] ECR Defrenne  C / [] ECR Kowalska C / [] ECR Molenbroek C / [] ECR Rinner-Kühn C / [] ECR Ruzius-Wilbrink C / [] ECR Unemployed Heads of Household, Commission versus Belgium C /[] ECR Det s.k. NORMA-programmet är ett forskningsprogram som förestås av pro-fessor Ann Numhauser-Henning i Lund och finansieras av Riksbankens jubi-leumsfond. En allmän beskrivning av forskningsprogrammet finns i Norma-skriften Normative Development within The Social Dimension (Norma :),som kan beställas från Juridiska institutionen i Lund. Flera olika arbeten medanknytning till socialförsäkring och/eller jämställdhetsfrågor har publiceratsinom detta forskningsprogram.

Source: http://www.snee.org/filer/europa/78.pdf